Sarahs nyckel av Tatiana de Rosney

mars 20, 2021


”Och nästa dag, trots att detta hände mitt i Paris, stod det ingenting i tidningarna”

1942, Paris. 13000 judar (mest kvinnor och barn) samlades ihop av den franska polisen på uppdrag av Gestapo och förde dem till Vèlodrome D`hiver. Där fick de vara under några dagar innan de forslades till arbetsläger utanför Paris och sen vidare till Auschwitz.

I boken ombeds Julia skriva en artikel om denna makabra händelse på dess 60åriga minnesdag. Julia är amerikanska och bor med sin franske man och dotter i Paris. Samtidigt får vi följa en judisk familj som blir bortförda från sin lägenhet till velodromen. Dottern lyckas gömma sin bror i ett skåp i tron att de snart skall komma tillbaka. Dessa två händelser knyts samman senare i boken.

Jag grät floder. Det skall erkännas. Den var hemsk. Var den bra skriven? Sådär. Men eftersom jag blev så berörd av vändningarna så är det enligt mig en bra bok. Boken belyser problem som att blunda är enklare än att göra något. Enkelt kanske att säga i efterhand. En sak jag reagerade på var att Röda korset gav mat till dem som satt instängda utan sanitära möjligheter, bara lite vatten och mat. Detta var 1942. Om man visste. Varför i hela friden drog man inte i nödbromsen?

Boken öppnar för många tankar. Läs den med en stor hög kleenex.

Förlag Bazar 2020. 387 sidor. Original ”Elle s’appelait Sarah” 2006.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: