”Vad berodde det på att jag knappt kunde vidröra henne, men ändå skulle känna igen hennes doft med förbundna ögon” Alexandras ord ur boken.
En lättläst roman med handling i 1700 talets London, om Bess som tvingas lämna bort sitt nyfödda barn till ett barnhem. Hon vill hämta hem barnet efter sex år men finner då att barnet Clara redan hämtats av henne själv, för sex år sen. Vi får följa Bess som söker efter sin dotter och växelvis Alexandra som är änka och har en dotter som hon överbeskyddar. Eftersom vi följer jag-perspektivet från båda dessa kvinnor bjuder boken på en spänning som håller hela boken. En perfekt bok att läsa en regnig dag när man bara behöver koppla av. Kuriosa, i slutet finns frågor till läsecirklar.
”Hon drog fingrarna över sidorna och mindes varenda snäcka och hur hon hade hittat den, var den hade legat på stranden, vilken årstid det varit, soluppgången. Ett familjealbum”
Oj, vad skall jag säga om denna bestseller från 2019 i USA. I början undrade jag hur ung författaren var, det kändes som ett enkelt språk, men insåg att så var det inte. Ju längre resan in i boken jag kom ju bättre blev den. Den handlar om Kya som lämnas av sin familj för att bo ensam i ett skjul i våtmarkerna i North Carolinas kust. Den historien om hennes ensamhet och överlevnad hade gjort boken tillräckligt spännande och intressant men det sker ett mord och där faller boken tycket jag. Tyvärr. Delia Owens är zoolog och kan sin sak, hennes gestaltning av våtmarkerna med sin rikedom gör att boken är läsvärd.
Förlag Forum 2019, 369 sidor, Skönlitteratur, Bokus
”Hon tyckte om att prata med döda ting och röra vi dem. De krävde inget av henne och tog aldrig avstånd” ur boken.
Ytterligare en härlig kort berättelse från Novellix. Marcelle, skriven av fransyskan Simone De Beauvoir 1979. Novellen ”Marcelle” är en del av en novellsamling om unga kvinnor i 20 talets Paris. Endast 60 sidor lång men en medryckande berättelse om Marcelle från barnsben till en vuxen kvinna. Marcelle kan inte vänta tills hon blir vuxen och bli en författare och diskutera med intelligenta människor. Livet blir inte riktigt som drömmen men boken avslutas elegant med ”Jag är ett kvinnligt geni, bestämde hon”. Och så kändes det att läsa denna lilla bok.
”Min far säger att prinsessor personifierar dekadensen hos en besegrad era” ur boken ovan.
En härlig berättelse om greve Alexander Rostov, som blir dömd att bo i ett rum på vinden i det anrika hotellet Metropol i Moskva. Amor Towles inlindar den fiktiva greven och hans möte med nioårige Nina som också bor på hotellet, i Sovjetunions historia. En lärorik och spännande insyn i ett land med en våldsam historia. Skratt och några tårar avlöser varandra mitt i allvaret. Många av scenerna i boken skulle jag kunna läsa om och om igen, som till exempel, det första mötet mellan greven och Nina, se text under boken, oslagbar!
Jag har läst två korta böcker av norske Knausgård. ”Fåglarna under himlen” är en bra och vacker berättelse om en mor, hennes sjuka mamma och en dotter. Knausgård var nämnd som en tänkbar Nobelpristagare och det gjorde mig intresserad. Jag läste också hans essä ”Oavsiktligt” om att läsa och skriva, och förstod då hur mycket av en nutida filosof han är. Vill man testa något av honom kan jag varmt rekommendera ”Fåglarna under himlen”. Jag läste en recension i Svenska Dagbladet att i denna kortroman finns liknelser med Ibsens Peer Gynt.
Charlotta Efverman, författare och svenska boende sen ett 20 tal år i Sydney Australien. En otäck händelse vid hennes ankomst till Australien, blev startskottet till hennes författarskap. Charlotta har skrivit två bästsäljande (Amazon Australia och USA) deckare som handlar om kommissarie Morgan Callaghan och utspelas i Sydney. Böckerna ”Borta” och ”Skuggspel” är båda skrivna först på svenska och sen översatta av Charlotta till engelska. Alla går att köpa bland annat genom Bokus. Jag har ställt några frågor till Charlotta om hennes skrivande och livet som författare. Längs ner får vi reda på om det blir någon spännande fortsättning.
-Din skrivarplats hur ser den ut? Jag skriver mest från min säng eftersom jag har ont i kroppen och det är svårt för mig att sitta på en stol i flera timmar – jag lider av Fibromyalgi. Men jag sitter ibland vid mitt skrivbord och skriver också.
Charlotta har själv målat sina huvudpersoner.
-Skriver du varje dag? Jag skriver inte varje dag och jag önskar att jag kunde göra det! Att vara författare är mitt heltidsjobb, men min dotter är sjuk och ligger på sjukhus och jag spenderar mycket tid där. Min Fibromyalgi tillåter inte heller att jag skriver varje dag. Men de dagar jag inte kan skriva gör jag research och bygger på historien jag skriver i mina tankar.
-Flödesskriver du eller tänker du ut varje mening i förhand? Historierna i mina böcker växer gradvis hela tiden i mina tankar och jag blir också inspirerad av olika platser i Sydney där handlingarna utspelas – och när jag sedan sätter mig ner för att skriva finns idéerna där. När jag väl har börjat skriva kommer fler idéer och jag bygger vidare på historien.
-Har du många idéer på gång samtidigt? När jag en idé om vad en bok ska handla om, vet jag på ett ungefär hur historien kommer se ut – men handlingarna byggs upp bit för bit i skrivandet och jag gör också en hel del research på livs levande mördare och olika mord och polisutredningar: det är fakta jag behöver.
-Föder en roman en annan? Ja, en roman föder en annan – när jag har avslutat en bok fortsätter min hjärna med att bearbeta en fortsatt historia och en ny idé till nästa boks handlingar tar form.
-Vad gör du när/om du får skrivkramp? När det tar stopp i skrivandet tar jag en paus och läser ibland om manuset från början för att få fler idéer om hur jag ska fortsätta. ‘Motorn i mina böcker består av mordutredningarna och min huvudkaraktärs personliga förhållande – så det är de jag bygger vidare på och fler saker vävs in i historien runt om allt eftersom.
-Läser du mycket? Jag läser gärna kriminalromaner – det har alltid varit min favorit genre. Men jag läser inte böcker när jag är i processen av att skriva eftersom jag behöver fokusera helt på mina egna historier.
-Har du någon favoritförfattare? Jag har läst kriminalromaner sedan jag var nio år gammal och började läsa böcker av Agatha Christie, sedan läste jag mycket svenska kriminalromaner; jag har läst många av Henning Mankell och Åke Edwardson är också en favorit. Jag gillar också böckerna av Patricia Cornwall.
-Den stora frågan då, blir det någon fortsättning på Kommissarie Morgans äventyr? Just nu skriver jag bok tre i Kommissarie Morgan Callaghan/Sydney-serien. I den tredje boken hittas en ung kvinna skjuten i en park i Balmain (en innerförort i Sydney) och boken fortsätter följa Morgan i hans personliga liv och hans karriär som kriminalkommissarie.
Tack snälla Charlotta för en fin intervju och jag önskar dig all lycka och många fler spännande böcker!
Boken handlar om Nora och hennes familj som flyr oroligheterna i Somalia. Från barndomens Baidoa till Mogadishu och sen avslutande som flykting i Sverige.
En debutroman av Suad Ali, ett gott försök men det höll inte ända ut. Boken fastnar i detaljer och sen på nästa blad går det väldigt fort. Jag skulle vilja ha mer fakta om konflikterna i Somalia, förstå bakgrunden lite mer. Det handlar ju om det fruktansvärda, att behöva fly, komma till ett främmande land, om utsatthet och rasism. Det behövs, i min mening, inte bara skrapa lite på ytan, det behövs gå ner på djupet. Jag lyssnade på Suad Ali på den digitala bokmässan, och hon var en lågmäld sympatisk ung kvinna som har många författarår framför sig.
Grattis Louise Gluck till Nobelpriset 2020. Jag skall erkänna att jag aldrig hört talas om henne tidigare, men nu blir det snart ändring när denna bok kommer till min brevlåda, The Wild Iris.
En gripande berättelse om en familjs livsöden under andra världskriget i det av nazisterna ockuperade Holland. Martin Klepkes familj är en del av motståndsrörelsen i stadsdelen De Kooi i staden Leiden. Flera av dem tillfångatas, bla Martins farmors syster tante Co, de förs till arbete- och koncentrationsläger som Vught, Ravensbruck och Dachau. Att tante Co blev en hjältinna, syns idag i Leiden, där man kan bevittna hennes hjältemod genom statyer och gatunamn. Detta är en spännande berättelse om hopp och solidaritet. ”Solidaritet är ondskans motståndskraft”, en mening som går som en röd tråd genom boken och familjens öde.
”Det förflutna är här på nytt. Intoleransen ökar”, kloka och tyvärr sanna ord av författaren i dagens 2020. En bok som jag varmt kan rekommendera.
Vad händer om man råkar vara på fel plats vid fel tidpunkt? Det kan ju faktiskt hända oss alla. I Malins ”Ett högre syfte” hamnar ett kompisgäng mitt i ett terrordåd på en bar på franska rivieran. En av dem blir anklagad för att vara en av terroristerna. Likt ”De Rättslösa” tar Malin mig på en rafflande och enormt spännande resa i det Europeiska rättsväsendet. Kan vi lita på det, att vi blir omhändertagna om vi råkar vara på fel plats vid fel tidpunkt? Vem tror på oss? ”Ett högre syfte” är Malins debutbok, den följs av ”De Rättslösa”, jag läste dem i fel ordning, vilket var ok, men jag rekommenderar att börja med denna.
Nu hoppas jag på en fortsättning, om Esther och Fabia som jobbar på Eurojust i Haag. Jag håller tummarna.
Förlag Pirat, 2020, 349 sidor, Spänningsroman, inköpt på Bokus som e-bok
En Bokresa 