Dearly av Margaret Atwood

januari 5, 2021


Poesi kan innehålla så mycket. Margaret Atwood kan skriva. I denna poesisamling ”Dearly” märks båda komponenterna. Dikterna är skrivna mellan 2008 och 2019. I förordet skriver hon, att under den tiden blev världen mörkare, hon blev äldre, nära och kära dog. Klimatförändringar, nedskräpning av plast, sorgen efter maken, som nyligen gick bort, allt det där syns i hennes dikter. Och så mycket annat.

Att läsa poesi är för mig att känna, ibland mycket, ibland inget. Jag brukar plocka strofer som jag tycker om, speciellt om jag inte förstår helheten. Men här finns många fantastiska dikter, ta den med spindeln till exempel, eller en annan som heter ”Shadow”. Atwood är en fågelskådare, det har hon själv berättat för mig (och hundratals andra) under en kväll här i Melbourne. Och det är många fåglar i denna samling.

Bästa betyg från mig! Jag antar att den kommer på svenska snart, men den läses nog bäst på orginalspråket, engelska.

Förlag Chatto & Windus 2020, 144 sidor

Den längsta vägen hem av Anne-Marie Davis

januari 2, 2021


Årets första recension är av en debutant 2020. En spännande bladvändare. Ibland lite förutsägbar tyckte jag, men ju längre in i boken fick händelserna mig att inse att det var fel. Slutet är allt vad man inte trodde skulle hända. Vilket gör boken bra!

Boken handlar om Hillevi som är advokat och får ett uppdrag i sin gamla hemstad. Där bor hennes ungdomskärlek, som dessutom är son till ortens största arbetsgivare. Hillevi skall jag jobba mot just dem och får hela orten emot sig. Komplikationer på alla nivåer men som flätas ihop skickligt i boken. Det är definitivt en bok för bokklubbar, det finns många ämnen att diskutera utifrån den något komplicerade huvudrollsinnehavaren, Hillevi. Som jag både gillade och irriterade mig på.

Förlag Hoi 2020, 336 sidor, Roman, Bokus

Betyg, en härlig start på det nya läsåret, en bok jag kan varmt rekommendera.

GOTT NYTT ÅR 2021

januari 1, 2021


Det blev hela 108 böcker lästa 2020. Många bra och en del inte så bra. Jag började ju blogga i september 2020, så många av de lästa finns inte recenserade här. Nästa år skall jag fortsätta i samma anda, skall följa tre läsutmaningar och jag ser fram emot flera fortsättningar på böcker jag läst och tyckt om. Jag önskar alla mina följare ett bättre 2021 och ser fram emot många nya böcker att läsa!

The Underground railroad av Colson Whitehead

december 31, 2020


”Den underjordiska järnvägen” på svenska, är en rafflande berättelse om Cora som bor på en bomullsplantage i den amerikanska södern. Hon är född in i slaveriet, hennes mamma har försvunnit och hennes vän Caesar vill att de skall rymma tillsammans. Den underjordiska järnvägen syftar på det nät av frivilliga som hjälpte slavar att fly. En mycket spännande bok, som stundom är otäck, precis som slaveriet var.

Förlag Bonnier 2018, original 2016, 316 sidor, Bokus

Betyg 5 av 5, klart läsvärd och lärorik bok! Colson Whitehead fick Pulitzer Prize for Fiction 2017.

Analfabeten av Agota Kristof

december 29, 2020


På endast 52 sidor och i 11 olika skildringar berättar Agota om sitt liv. Från mormors godnattsagor till flykten från Ungern. I sitt nya liv i Schweiz beskriver hon sig själv som en analfabet, där hon måste lära sig ett helt nytt språk, både i tal och skrift. Att sedan kunna skriva så fantastiska böcker som de fem jag nu har läst är beundransvärt. Jag funderade på om man skulle ha läst denna boken först, för att få en bättre förståelse för de andra, men beslöt mig för att den ordningen jag läste, se nedan, var rätt. Det gav mig en aha upplevelse och en förståelse för hennes unika skrivarkonst.

Har du inte läst något av A Kristof så kan jag varmt rekommendera hennes böcker ”Den stora skrivboken”, ”Beviset”, ”Den tredje lögnen””, ”I går”, ”Analfabeten”

Förlag Wahlström&Widstrand 2019, original ”L’analphabète” 2004, Självbiografi, 52 sidor

Betyg 5 av 5

I går av Agota Kristof

december 27, 2020


Jag blir lyrisk att träffa på en ny författare, där jag blir trollbunden av språket, fängslad av berättelsen, så jag fortsätter bekanta mig med Agota. I denna korta roman träffar vi på Sandor, som jobbar i en fabrik och drömmer om en kvinna, Line, som egentligen inte finns. Men en dag kommer en flicka från hans förflutna, från hemlandet han flytt från, och hon heter Line!

Förlag Wahlström & Wistrand 2020, original ”Hier”, skriven 1995. 98 sidor.

Betyg, 5 av 5! Läs och njut!

God Jul

december 24, 2020


önskar jag mina läsare och följare. Jag hoppas att ni alla får en bra jul i dessa bistra tider. Året har verkligen varit annorlunda för hela världen. Oavsett var vi bor har vi på olika sätt blivit drabbade av Corona. En del har förlorat sina kära och nära, många har blivit sjuka. Många länder har känt av nedstängningar i olika grader och tyvärr är det inte över bara för vi vänder blad i almanackan. 2021 ser också det ut att bli ett tufft år. Läsning och bloggning har räddat mig här i Melbourne, Australien, som hade en av de hårdaste ”lockdown”. Det har blivit flera böcker i veckan. Ett underbart sätt att fly verkligheten. Böcker är ju inte bara feel-good, så nog har det varit tuff läsning också. Jag har precis läst ut tre av Agota Kristofs böcker och hennes liv som främling i ett nytt land spelar mångas verklighet och vi som har det bra måste verkligen uppskatta det vi har. Som vi alla vet, livet kan förändras på två röda sekunder. Ta vara på er och läs många böcker!!

Årets bästa läsning, 2020!

december 20, 2020


Den blev läst sent på året, den absolut bästa boken under 2020. En bok jag tänkt på tidigare men som inte blev läst förrän nu. Tack och lov. Vilken bok! Inte bara en, utan en triologi, skrivna, 1986, 1988 och 1991. Nu sammansatt och översatt till svenska. Den handlar om tvillingpojkarna Lucas och Claus som lämnas av sin mor hos deras mormor, som kallas häxan, på landet. Det pågår krig och modern kan inte försörja dem. Landet, kriget, tiden, allt är fiktivt. Vi följer pojkarnas liv, där vi starkt förundras över deras beteendesätt, de gör vad de gör för att lära sig att överleva. Vi vävs in i dessa tvillingbröders själar, och Kristof skriver på ett fascinerande och relativt enkelt sätt med korta meningar. Meningar som är gåtfulla och som leder oss djupare in i historien i tid och rum. Jag skulle gärna skriva mer vad den handlar om i detalj men jag tycker att ni läsare skall få uppleva den utan ledtrådar, genom egen läsning.

Agota Kristof, född 1935 i Ungern, flydde med sin man och barn till Schweiz 1956, under anti-kommunism revolutionen. Hon började skriva böcker på franska och det är helt tydligt att hennes egna upplevelser speglas i hennes böcker. Agota dog 2011.

Betyg, 10 av 5, går det? Ja, för jag tyckte den var bland de bästa böcker jag läst!

Förlag Wahlström & Wistrand 2020, 431 sidor, Bokus

Bli som folk av Stina Stoor

december 18, 2020


En novellsamling av en för mig okänd norrländska. Trevlig bekantskap, alltid roligt att resa norröver i Sverige. Novellerna är nio till antalet, några sisådär andra väldigt bra. Det är nåt visst med norrländska berättare, de har ett annat språk, ett mer raktpåsakspråk. Min favorit av de nio är ”Gåvan”, den handlar om mamman som väljer tyger till gardiner, omklädning av möbler och annat, men ingenting blir gjort, bara massa tyg och tapetprover hängande överallt. Den berättas av dottern som fått en gåva av sin far som inte gillas av mamman. Hon säger ”Du, gumman, gör han int arg nu. När du kom dit så nig du och tack-men-nej-tack bara. Sen raka vägen hem”. Underbart!

Eller ”Gäddan”, när kusinerna är ute och fiskar gädda. ”Åsa skrek ut hur allting skulle göras. Hade haft som hela morfar med alla orden hans i sin mun. Precis så.”

”-Du jett ge mä nalta mer lina! Begrip du?”

Förlag Norstedts 2016, 212 sidor, Bokus

Betyg, ingen tvekan, köp!!

Och sen Paulette av Barbara Constantine

december 16, 2020


”Hon håller med Kim, man får inte vara en idiot och låta sig styras som i en fårskock”

En söt liten berättelse om bland annat Ferdinand, Guy, Marceline, barn och barnbarn. Varför bo ensam om man har plats och dela den med både kända och okända, ja som i ett kollektiv. Där alla hittar någon gemensam nämnare oavsett ålder. Från 95 årige Hortense till den härlige Lu-lillen, ett av barnbarnen. En varm bok med många skratt och några tårar, fast jag måste säga att det tog ett tag innan jag kom in i språket (översättningen?). En varm bok om relationer som utspelar sig på franska landsbygden. Jag undrade länge, vem är Paulette och svaret kom med ett oväntat slut, då ville jag bara ha mer!

Förlag Sekwa 2013 , original ”Et puis, Paulette” 2012, 269 sidor, Bokus

Betyg, svårt men en god trea blir det iallfall, en mysig feelgood!

Barbara Constantine, född 1955 i Nice Frankrike.